Rebusmotivering
När man löst en rebus ska lösningen motiveras på rebusblanketten, som kan se ut så här:
Motiveringen ska innehålla alla steg och operationer som behövs för att komma fram till lösningen. Detta för att man inte ska råka höra eller se en lösning utan att förstå hur man kommer fram till den.
Här nedan visar vi ett av sätten för hur motiveringen kan konstrueras. Man kan använda någon annan metod att motivera rebuslösningar, så länge den är tydlig och komplett.
Rebusmotivering
På rebusblanketten kan man använda följande generella syntax:
REBUS (operation) RESULTAT (operation) ...... (operation) LÖSNING
Den ursprungliga kompletta rebusen anges alltid först. För ordinarie rebusar är det rebusen som står på rebuslappen och för hjälprebusar är det rebusen som står i hjälp- och nödkuvertet. Ibland händer det att man förstår den ordinarie rebusen efter att ha klippt hjälprebusen, och då kan man välja att istället motivera den ordinarie rebusen. I det fallet kommer man dock ändå att få prickar för att man klippt hjälprebusen.
För ljud- och lunchrebusar ska ni beskriva vad ni hör eller ser, innan ni gör associationer eller andra operationer. Exempel:
Låten ”Paint it black” spelas
Smackande ljud hörs
Ett gammalt trasigt batteri
En blöt bok med en badanka
Mellan varje lösningssteg anges en eller ett fåtal operationer, tydligt åtskilda från rebustexten före och efter operationen.
Samtliga rebusoperationer skall specificeras, även om de skulle kunna anses "självklara".
Motiveringen avslutas alltid med lösningen, dvs. namnet på kartan.
Rebustexterna bör normalt stå med versaler, men kan skrivas med gemener om det är en lång rebustext, eller blandat för att förtydliga lösningsstegen. Det är också tillåtet att lägga in mellanrum i rebustexterna för att förtydliga. Även understrykning eller klamrar kan användas om man vill förtydliga vilken del av rebustexten som en operation avser.
Alternativa metoder att skilja operationer från rebustexter kan vara:
operation
REBUS --> RESULTAT
REBUS
(operation)
RESULTAT
Vertikala varianter är tydliga, men oftast svåra att få plats med på rebusblanketten.
Operationer
Själva operationernas innebörd förklaras på en annan sida.
Tänkbar syntax för vanliga operationer:
Syntax
Operation
Exempel
(assoc)
(!)
Godtycklig association, t.ex. synonym, generalisering, exemplifiering, tolkning
SPIRA (assoc) GRO
TÅGDRAGARE (assoc) LOK
GOBI (!) ÖKEN
ÖL (!) TT
(vänd)
<-->
Vända rebusen baklänges
TKUL (vänd) LUKT
YLBVER <--> REVBLY
( i )
i-insättning eller i-utbrytning
PESTIRAPAD ( i ) RAPPESTAD
BRISEN ( i ) RISIBEN
(om)
om-insättning eller om-utbrytning
RATOMT (om) RATT
STTARAT (om) STRATOMTA
(A/B)
(A --> B)
Bokstavsbyte A till B
FÖVMÖGEN (V/R) FÖRMÖGEN
RIK (R --> V) VIK
(+A)
(–A)
Lägg till bokstav A
Ta bort bokstav A
PLANERAR (+T) PLANTERAR
SÄTTER (–T) SÄTER
(romerska)
(rom)
Romerska siffror
51500 (romerska) VID
(periodiska)
(per. syst.)
Periodiska systemet
926088 (periodiska) U Nd Ra
För något ovanligare operationer eller associationer kan det räcka att ange association, men precisera gärna ett ämnesområde eller skriv ut operationen. Exempel på tänkbar syntax:
Kompletta exempel
NELIPSAR (vänd) RA SP ILEN ( i ) SPIRA ILEN (assoc) GRO BYN (vänd) NYBORG
412419-100 (periodiska) Nb Cr K - 100 (romerska) NbCrK - C (dra bort C) NbrK ( i ) BRINK
LEDDENÖRNA (N/H) LEDDE HÖRNA (TV-historia) HYLAND (H/N) NYLAND