Rebusar

Här förklarar vi hur en rallyrebus fungerar. Det finns också en sida som beskriver hur man motiverar en rebus.

Vill man öva rebuslösning ihop med andra brukar det arrangeras en s.k. rally-femma (rebuslösnings-pub) någon vecka eller två innan själva rallyt. Denna annonseras oftast ut på Facebook.

En rallyrebus består oftast av en rad bokstäver och/eller siffror som står på en papperslapp. Den kan också vara en ljudrebus (ett ljudklipp på en CD-skiva eller USB-sticka), eller en sakrebus (ett fysiskt föremål eller en installation av något slag). Ljud- och sakrebusar ska först tolkas och sedan omvandlas till bokstäver/siffror.

Att lösa en rebus innebär att man på olika sätt manipulerar tecknen så att det blir ett namn på en geografisk företeelse som finns på rallykartan, t.ex. en ort, ett torp eller en sjö. Alla utskrivna namn på själva kartbladet kan vara en rebuslösning, även beskrivande namn som "Naturreservat" eller "Reningsverk". Däremot kan inte endast siffror vara en lösning, t.ex. koordinater på kartan.

Normalt så bortser man från mellanslag och specialtecken i kartnamnet, så exempelvis "S:t Nils-kyrkan" och "Ö. Ryd" motsvarar rebuslösningarna "STNILSKYRKAN" och "ÖRYD".

• Siffror i en rebus kan vara hänsyftningar till exempelvis grundämnen i det periodiska systemet, romerska siffror, datum, telefonnummer, koordinater, eller varunummer i systembolagskatalogen. De kan därför associeras eller omvandlas till bokstäver.

• Bokstäver i en rebus kan läsas som de är, men även tolkas som grundämnen eller romerska siffror och därför utbytas mot tal. Länsbokstäver, partibeteckningar och andra allmänt kända förkortningar kan utgöra en del av rebusen.

• Det vanligaste är att rebusen är skriven med VERSALER, små bokstäver har oftast en särskild betydelse.

• Om specialtecken som bindestreck, kolon eller parenteser förekommer i rebusen så har det en särskild betydelse som man måste ta hänsyn till och försöka lista ut.

Under rebuslösandet kan man fritt lägga till och ta bort egna mellanslag och bindestreck för att underlätta läsning och förståelse. Däremot måste man bibehålla bestämd form, tempus, plural och andra böjningsformer.

Det finns många operationer man kan behöva utföra för att komma fram till lösningen. I princip begränsas de bara av rebuskonstruktörens sjuka fantasi, men man kan ändå för det mesta återföra dem på en av fem grundtyper:

• • Associationsrebus

  • Utbytesrebus

  • I- eller om-rebus

  • Sifferrebus

  • Baklängesrebus

Här nedan följer några exempel på de olika typerna, de flesta hämtade från tidigare rallyn.

Associationsrebus

Den här typen av rebus kräver en association av lösaren, mer eller mindre krystad. Den är inte bara tillämplig på vanliga bokstavsrebusar, utan även för ljudrebusar och sakrebusar.

Den enklaste formen av association är en synonym. Andra varianter är att generalisera eller exemplifiera vissa begrepp, t.ex. "spindel" <--> "tarantel", eller "drog" <--> "heroin". Den här typen av enkla associationer används ofta som en del i de andra rebustyperna.

En association görs ofta på hela rebusen, men ingenting hindrar att man associerar bara en del av rebusen och lämnar resten av rebusen orörd, eller associerar flera delar av rebusen separat (oberoende av varandra).

Utbytesrebus

En eller flera bokstäver byts ut, läggs till, eller tas bort i rebusen. Senare i rebuslösningen måste man göra samma operation igen, men åt andra hållet, så att de modifierade bokstäverna återställs. Om man t.ex. byter A mot O, måste man alltså senare byta O mot A för att rebuslösningen ska vara korrekt. Däremot spelar det ingen roll var i ordet man återställer bokstäverna.

I- eller om-rebusar

En eller flera bokstäver flyttas eller grupperas om, och prepositionen "i" eller "om" läggs till eller tas bort. Även andra prepositioner som "mellan" och "efter" kan ibland förekomma. Denna typ av operation gör man på hela rebusen.

Sifferrebusar

Siffrorna i rebusen tolkas med hjälp av periodiska systemet, eller som romerska siffror, datum, riktnummer, prefix, koordinater, eller på något annat sätt.

Ingenting hindrar att man tolkar vissa siffror på ett sätt och andra siffror på ett annat sätt.

Baklängesrebusar

Rebusen vänds baklänges, och senare under lösningen vänds den tillbaka. Observera att rebusen måste vändas tillbaka för att lösningen ska vara korrekt. Man måste också vända hela rebusen, inte bara delar av den.

Kombinationer av ovanstående rebustyper är det absolut vanligaste, varvid det hela genast blir svårare. Några exempel på kompletta rebusar:

Om ni tyckte att detta var i kvistigaste laget, så kan ni trösta er med att så mycket värre än så här blir det inte. Några av ovanstående rebusar fick i stort sett alla lag att plocka fram saxen och klippa upp hjälprebusen. Det bästa sättet att tackla en rebus är att spåna vilt, och använda all associationsförmåga och ordfantasi som laget förmår.

När ni vet hur en rebus fungerar så bör ni också kolla in hur man motiverar en rebus.

Ovanstående beskrivning är baserad på två äldre dokument: Öset Luhrings övningsrebusar och Enar Åkereds guide till rebuslösning.

[ Tillbaka till startsidan ]